Liberalism till vänster och höger – hd.se.
Egentligen borde jag kanske slutat läsa Lars Westerbergs artikel redan efter tredje meningen, i vilken han frankt konstaterar att det ”inte alls” finns ”… någon dominans av antiliberalism […] på kultursidorna.” Påståendet är i mina ögon närmast häpnadsväckande och jag tror att de flesta som någorlunda regelbundet läser kultursidorna i landets större tidningar har svårt att känna igen sig i Westerbergs beskrivning. Vänsterinflytandet över olika delar av kulturlivet är nog svårt att ta fel på för de flesta. Det förvånar väl ingen att vänsterpartiet, för att nämna ett exempel, till och med har skrivit in i partiprogrammet hur viktigt det är att använda kulturen som verktyg och arena för partiets politik. Westerberg fortsätter sedan med att, å ena sidan, vifta bort Nycanders synpunkter på Liedmans bok med argumentet att studenter minsann är kritiska läsare och säkert förmår värja sig mot eventuella promarxistiska tendenser i boken för att sedan, å andra sidan, i princip helt underkänna den kritiska förmågan hos alla de som läser DN:s, GP:s, SvD:s eller Sydsvenskans ledarsidor – inte kan väl dessa arma människor stå emot en ”… flod av liberalt tyckande” och förmå att tänka själva..? Det är svårt att inte känna en pust av forna tiders uppdelning politiskt medvetna och politiskt omedvetna. Någonstans där tappar jag intresset.