Ärkebiskopen oroas av SD-politik | Inrikes | SvD

Ärkebiskopen oroas av SD-politik | Inrikes | SvD.

Jag delar den blivande ärebiskopens oro.

På SD:s hemsida läser jag att ”[v]i vänder oss emot det multikulturella samhällsbygget då det förutsätter splittring, utanförskap och även kräver att vi i Sverige ska anpassa oss till andra kulturer. Utgångspunkten måste vara att de som invandrar till Sverige ska anpassa sig till svensk kultur och svenska värderingar. Vi står upp för en öppen svenskhet där invandrare ska kunna bli en del av det svenska samhället. Vad som är viktigt för oss är att det finns en strävan hos de som kommer till Sverige att ta till sig svenska värderingar och bli en del av det svenska samhället.” Det kan ju låta enkelt och rakt på sak, men jag funderar på följande. Varför förutsätter det ”multikulturella samhällsbygget” (var pågår det, förresten?) ”splittring” och ”utanförskap”? Varför skulle inte olika kulturer kunna samexistera utan splittring och utanförskap – historien innehåller, i motsats till vad SD påstår, talrika exempel på detta, samhällen där olika kulturer tvärtom berikat varandra . På vilket vis har invandrare krävt att vi i Sverige ska anpassa oss till deras kulturer? Att vi i olika sammanhang går människor till mötes för att hitta en fungerande vardag är väl knappast detsamma som att invandrare kräver att vi skall anpassa oss till deras kulturer? Och så var det ju det där med ”svensk kultur” och ”svenska värderingar”.. Vad är det, egentligen? Vem kan definiera det? Nej, precis. Och om vi inte ens själva kan definiera det, då blir det förstås inte så lätt för en stackars invandrare att veta vad han eller hon skall leva upp till  de avseendena. Det finns säkerligen människor som utan att darra på manschetten anser sig kunna definiera vad som är ”svensk kultur” och ”svenska värderingar”, men jag tvivlar starkt på att deras definition skulle gå att underbygga på något sätt eller, för den delen, accepteras av merparten av människorna i det här landet. Dessutom betackar jag mig för att överlåta på SD att för mig definiera vad som är svenskt och vad som inte är det, i den mån en sådan diskussion överhuvudtaget har något intresse. Så jag hoppas att vi alla fortsätter stå upp för ett medmänskligt samhälle, byggt på god kultur och goda värderingar – oavsett nationellt ursprung.

Reaktivering/reactivation

Eftersom min lust att skriva har vaknat, efter en lång tid i dvala, har jag beslutat mig för att reaktivera min blogg. Mest för min egen skull. Hoppas att se dig här.

My desire to write has awoken, after a long period of dormancy, so I have decided to reactivate my blog. Mostly for my own sake. Hope to see you here, though.

En bön för 2014

Låt 2014 bli året då vi

stannar upp och lyssnar till tystnaden,
tar bättre hand om varandra,
tar bättre hand om världen,
ställer de stora frågorna och accepterar att de inte har några andra svar än de som ligger dolda i att vi fortsätter att ställa dem,
inser att det inte finns vi och dem, utan bara vi,
förstår att skillnader inte utarmar utan berikar,
väljer att möta med kärlek, accepterar och förlåter,
har modet att leva som de vi är,
inser att livet händer i ögonblicket, att vi inte har någon tid att förlora och
tar vara på den fantastiska gåva som livet är.

A prayer for 2014

Let 2014 be the year when we

stop and listen to the silence,
take better care of each other,
take better care of the world,
ask the great questions and accept that they do not have any other answers than those hidden in the continuous asking of these questions,
realize that there is no us and them, but only we,
understand that differences do not impoverish but enrich,
choose to respond with love, acceptance and forgiveness,
have the courage to live as we are,
realize that life happens in the moment, that we have no time to lose and
appreciate the precious gift of life.

Det krävs en haverikommission mot våldet | Brännpunkt | SvD

Det krävs en haverikommission mot våldet | Brännpunkt | SvD.

Av BRÅ:s statistik för 2011 framgår att dödligt våld oftast sker i hemmet, där insynen är begränsad. Det innebär att det är svårt för utomstående att ingripa och förhindra brotten. Ofta handlar det om socialt utsatta miljöer — framför allt är det personer med missbruks- och/eller psykiska problem som begår denna typ av våldsbrott och som många gånger även drabbas av dem. Dödligt våld begås sällan mellan personer som inte känner varandra — i drygt 70 procent av fallen är de inblandade bekanta med varandra. Vad som är ganska intressant i det här sammanhanget är emellertid att i omkring 70 procent av de konstaterade fallen av dödligt våld är offret en man.

Anfäkta och anamma, vad sysslar Kulturhuset med? | Kulturchefsbloggen

Anfäkta och anamma, vad sysslar Kulturhuset med? | Kulturchefsbloggen.

Märkligt beslut, men om vi nu skall slå in på den vägen, skall vi då inte passa på att förbjuda Jane Austen för att hennes böcker förmedlar en förlegad och fånig syn på kvinnor och män, Bibeln för att det i GT påbjuds att homosexuella män skall avrättas, Koranen för att den förmedlar en otidsenlig syn på män och kvinnor, Valerie Solanas Scum Manifesto för en snedvriden syn på män, Hemingway för otidsenlig syn på såväl kvinnor som tjurfäktning, etc, etc? Ja, skall vi inte rent faktiskt rensa ut *alla* böcker som innehåller något som kan vara stötande för någon? Jag delar uppfattningen att t ex ”Tintin i Kongo” förmedlar en märklig, fånig och förnedrande syn på svarta människor, men jag tror att ungar som växer upp i dagens samhälle och dagligen ser människor med med annat etniskt ursprung i vårt samhälle är smarta nog att inse detta; bibliotekarien underskattar helt enkelt barn och ungdomars omdöme och intelligens. Låt Tintin-böckerna, ”Pippi i Söderhavet” och de andra politiskt inkorrekta böckerna vara det de är – tidsdokument, minnen om en förgången tid och nyttiga påminnelser om hur besynnerlig uppfattning många människor i vår del av världen hade om människor från andra delar av världen vid denna tid.

”Omskärelse är en rättighet” – DN.SE

”Omskärelse är en rättighet” – DN.SE.

Så det är med andra ord i sin ordning att könsstympa småpojkar, medan det självklart är förbjudet att könsstympa flickor? Varför duger religion och kultur som förevändning i det ena fallet, men inte i det andra? Jag är fullt medveten om risken för att omskärelser i stället utförs illegalt, av andra än läkare, om det blir förbjudet att utföra legalt, men det duger knappast som förevändning för att det skall vara tillåtet; samma skäl skulle kunna anföras för att det skall vara tillåtet att omskära flickor, bara det sker på sjukhus. Och det är det väl få som vill?

Och kom inte inte dragande med att det skulle vara medicinskt motiverat – det är det inte.